Isa's Style

Jag har suttit och läst lite på en del bloggar som handlar om hemska saker, tjejer som blir slagna eller har ätstörningar. Alla kommentarer till de inläggen går i stil med: Gud vad stark du måste vara!
Men är det starkt? Jo, jag förstår att det inte är lätt att ta sig ur. Men vad är det som är starkt med att stanna kvar hos någon som slår en? Jag förstår verkligen inte detta! Jag blir så sur, även om jag vet att det är ett känsligt ämne.
Är det inte istället starkt att säga ifrån innan det börjar och ha noll-tolerans? Jag tycker iallfall att det är starkt att ta sig ur förhållandet vid minsta tendens till misshandel eller aggresivitet. Inte när man accepterar att någon behandlar en illa genom att stanna kvar!

Att gråta är bra, man behöver gråta. Gråta ut allt negativt för att fylla upp det med roligheter!
Vissa har det väldigt svårt. Vilket får mina vardagsproblem att blekna avsevärt. Vad många kämpar det finns! Folk som har världen emot sig men står upp ändå. Folk som är starka och står emot. Beundrar er, kämpa vidare!

Sänder en tanke till Madeleine och hennes anhöriga.. Hon var verkligen en kämpe med positiv anda, starkt.

Jag är rik för att jag lever och är frisk! Den känslan är den viktigaste. Ibland glömmer jag bort det och börjar listan med ytliga bekymmer. Men jag har hälsan i behåll och lever i en, kanske inte perfekt men en fri värld. Jag kan göra vad jag vill!

Tänk på det när något svårt dyker upp! Det försöker jag göra, även om det alltid inte är så lätt=) Man blir ju enkelt insnöad, så att säga.